Har inte tagit nässpray men ska dock göra det inatt innan jag somnar. För jag måste få några timmar riktig sömn inatt annars kommer jag aldrig bli frisk. Har gnugga sönder S inatt bara för att mysa tills jag ska somna eftersom att näsan inte har fungerat. Ja, med gnugga skulle S mena att jag plåga, svårt att förklara vad det är jag gör, gnuggar benen mot hans. Tydligen gör det jätteont.

Jag kan ju knappast få kronisk nästäppa om jag bara har använt otrivin i max fyra dagar i sträck och dessutom har haft ett uppehåll på några dagar emellan? Någon som vet av erfarenhet. För jag kan säga att den paniken och skräcken jag känner vid nästäppa är nästn fjantig. Då jag får panik och då det känns som om att jag kvävs så att jag till slut faller i tårar. Så fjantigt är det. Livrädd för nästäppa och dessutom livrädd för nässpray, hur fan går det ihop? Det ena går ju ihop med det andra. Suck!

Jisses vilket tjat det var idag om näsor och nässpray. Dock är det helvetet som plågar mig till tusen just nu så det är väl inte så konstigt att jag skriver om det då.

Jag har ett begär efter Twilight och har nu lärt känna en ny Edward genom boken. Han är mycket mer mystisk i boken verkar vara mer som ett monster som han beskrivs i början. Hoppas han blir en omtänksam och fin person i boken också. Annars behöver då fan inte hon bli vampyr för hans skull :P

nej, huvudet säger ifrån. Pusshej!