Dessa dagar har varit bland de svåraste jag har varit med om. Jag vet inte vars jag ska vända mig och stänger in mig i mitt rum, varken äter eller sover. Det är så sjukt det jag känner och jag tror inte att någon skulle förstå ens om de försökte. Jag har aldrig känt mig mer tom, ensam eller övergiven som i denna stund. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Min lust till allt har försvunnit och jag orkar inte gråta eller vara ledsen över det som har hänt. Jag har inte ork kvar. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag orkar inte ens prata med någon om allt, stänger mig inne i rummet och deppar. Fan!