Ständigt återkommande!

          Publicerad 2009-10-16, 22:41:03 / ♥ Dagbok
Det finns en tanke som spökar i mitt huvud, dag som natt. En tanke som riktigt stör, som får hela kvalitén av mitt liv att bli så mycket sämre. Jag jämför hit och dit, överväger, the pros and cons om man säger så. Hur mitt liv hade kunnat vara, om man tänkte om. Om man hade den där chansen, det där modet. Att ta steget mot något nytt, något som man förtjänar och då inte för att jag är en bra människa utan för att jag är människa och borde leva ett liv som man är stolt över.

Så vad fan har jag gjort som jag är stolt över? Kan inte komma på någonting, jag har inte gjort något stort varken för någon annan eller för mig själv. Jag är 20 år, redan har 20 år av mitt liv gått. Om 20 år till är jag 40, eller ännu värre, om endast 10 år så är jag 30(?!). Ja, jag vet vad många skulle säga, du är fortfarande ung, du har hela livet framför dig, herregud, andas, ta det lugnt. Men ett helt år har gått och jag känner att jag har slösat bort det senaste året. På absolut ingenting.

Jag hade kunnat åka iväg som au pair, jag hade kunnat flytta och sett massa nytt, jag hade kunnat sökt till journalist redan då jag gått ut bara för att se om jag kom in och sedan bestämma mig med beslutet i handen om det kändes rätt så där i sista stunden då allt hänger på mig.

Nu tänker säkert många, varför känner du att det är för sent? Jag vet helt ärligt inte, jag känner bara att jag vill börja leva, börja livet, ha en grund som jag kan bygga på. Jag vill inte se min framtid, det är omöjligt, men jag vill åtminstone se vart den är på väg för just nu står heeeela mitt liv heeeelt stilla och det driver mig till vansinne.

Jag känner mig instängd, i mig själv, i samhället jag bor i, i familjen, i förhållandet. Jag vill ut, jag vill känna den friska luften, sträcka på benen, göra något, något nytt, för mig!

Jag vill vara Cecilia Jonsson, som är någon. Jag vill vara någon som jag själv tål. Just nu avskyr jag mig själv..




Kommentarer
3 KOMMENTARER   


Andrea säger:
    2009-10-16 | 22:48:24

Jag kom hem om en vecka, vill hinna träffa dig! Sen hoppas jag att du kommer till Sundsvall snart, ibland är det lättare om man får se saker ur ett annat perspektiv, med distans till allt.

Anonym säger:
    2009-10-16 | 23:06:54

vet precis vad du menar, känner exakt likadant. du kan ju alltid börja med att flytta hemifrån? då menar jag inte flytta till egen lägenhet i dorotea utan byt kommun helt och hållet. stå på helt egna ben, var helt ensam mot världen.

du vet säkert vem de är som skriver det här, tycker att jag alltid tjatat på dig om sånt här ;p. men du måste faktiskt TA STEGET för att ta dig någonstans, och det är just där du suttit fast hela tiden.

cecilia säger:
    2009-10-17 | 12:26:12

Jo, jag vet vem det är som har skrivit det anonyma. Jag har förstått nu att det är det som är problemet. Jag måste hitta mig ett nytt liv, på riktigt :/



Jag saknar dig, än om mycket har blivit fel mellan oss på senare tid :(


KOMMENTERA INLÄGGET HÄR:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




TILL STARTSIDAN
http://gabriellaj.blogg.se

RSS 2.0